av Magnus Cedergren Mitt stipendieprojekt ”Historisk skogsexport från Kalix älvdal” rullar vidare. Jag har just kommit hem från en dryg vecka i Övre Norrland, främst Kalix.
I söndags visade jag några av mina filmer/bildspel för ett fullsatt Kvarngården i Björkfors (kanske ungefär 25 personer). Jag fick också anledning att hjälpa till att montera upp min lilla bildutställning om Johan Bergman Olson, som nu står där i Kvarngården för tredje sommaren i rad. Det är öppet dagligen under högsommaren.
På nationaldagen visade jag på ett liknande sätt filmerna i Hembygdsgården i Kåge, Skellefteå. Även dit kom det ungefär 25 personer. Det finns en stor medvetenhet där om Johan Bergman Olson, som ju har sina rötter på 1500-talet i byn, på den rent manliga släktlinjen.
På vägen upp passade jag på att digitalisera ca 1000 sidor hos SCA i Timrå, av domstolshandlingar (där Bergman Hummel hamnat i konflikt) och brevkopior (tillhöriga Bergman-Olsons anställde Sällström). Det visar sig finnas ca. en halv hyllkilometer med Norrbottens skogs- och sågverksindustrihistoria hos SCA i Timrå (väldigt många mil bort från Norrbotten), varav minst 100 hyllmeter relaterar direkt eller indirekt till Bergman & Hummmel. Merparten av det som jag digitaliserat ligger redan upplagt på www.historiskskogsexport.se
Jag träffade också cheferna för Skogsmuséet i Lycksele resp. Norrbottens museum i Luleå, för att presentera mitt projekt. Jag passade också på att lyssna på deras synpunkter om framtida utvecklingsmöjligheter av de virtuella utställningarna på webbplatsen.
I Överkalix hade jag ett mycket lyckat möte med två gymnasielärare i historia. Vi skall fortsätta vår diskussion via telefon, på vilket sätt trä- och skogsindustrihistorien kan användas i deras undervisning. Jag har också fått påstötning från lärare i Kalix i samma ärende. Mint förhoppning är ju att dessa diskussioner kan leda till mer nyttig funktionalitet på webbplatsen.
I Kalix och Överkalix fick jag också anledning att distribuera min folder och några enkla informationsskyltar om Historisk skogsexport, som leder besökare till 11 olika besöksmål (Björkfors, Grytnäs, Filipsborg, Vassholmen, skogsnybygget Rikti Dokkas osv.)
Jag gjorde också en snabbvisit på Grytnäs (vandrarhem). De har under ordförande Gunwor Pekka tagit flera steg i riktningen för att uppmärksamma sitt Bergmans-ursprung. En del möbler och annan inredning har återfått sina ursprungliga platser, och det s.k. Nannas tempel fick ju en ordentlig ansiktslyftning för något år sedan.
Slutligen besökte jag på egen hand några av de historiska platser, som jag ännu inte besökt: De vackra skogsnybygget Rikti Dokkas (väldigt dålig tillfartsväg!!) samt Linafallet, som är det högsta vattenfallet (16 m) i Kalix älvdal. Forsar och vattenfall var ju 1800- och 1900-talets stora gissel för timmerflottningen. Men väldigt vackert idag!
En fråga som jag ställer mig, efter min norrlandsresa: finns det samarbetsmöjligheter mellan bergmanättlingar i Stockholmstrakten och de olika historiska intressenterna i Norrbotten? Det kan gälla att levandegöra historien, tydliggöra besöksmål eller att ta vara på arkivalier eller föremål... Att svara på den frågan, ligger nog utanför mitt stipendieprojekt. Men det är viktigt att ställa frågan. Historien kanske må börja på Waldemarsudde, men det är bara en blygsam startpunkt till någonting som är mycket, mycket större...